När nu västmakterna med USA och UK i spetsen åter samlar sig för en möjlig intervention i arabvärlden borde de tänka något på västvärldens historia av intervention i denna del av världen. Och hur detta har uppfattats av araberna själva. Sedan det ottomanska väldet brakade samman vid första världskriget rusade England och Frankrike in i området och högg för sig stora delar. Frankrike tog Syrien, Libanon, Marocko,Tunisien och Algeriet. England lade under sig Irak,Egypten och Palestina. Det hette då att man befriade områdena från ottomanerna/turkarna.Särskilt britterna lovade att hjälpa till att skapa självstyre och välstånd. Detta hade arabvärlden hört förut.Västliga ledare har både förr och nu hävdat att deras invasioner handlat om befrielse.Det höll sig ottomanerna för goda för.Men redan när Napoleon invaderade Egypten 1798 proklamerade han: Tro inte ryktena som säger att jag kommit för att förgöra er religion.Nej jag kommer för att återupprätta Edra rättigheter och att jag respekterar Gud, profeten och koranen." Med andra ord, Napoleon var där för arabernas bästa och inte för att förbättra Frankrikes strategiska intressen gentemot engelsmännen.USA´s stora inflytande i arabvärlden efter andra världskriget har naturligvis också varit geostrategiskt och inte minst inriktat på att försäkra sig om områdets väldiga oljetillgångar. Först i och med George W. Bush invasion i Irak använde USA demokratiska reformer som argument.
De arabiska folken ser sig själva som brickor i spelet mellan andra nationers ekonomiska och politiska intressen i området. De ser sig tvingade att spela efter regler som skapats av andra nationer.
Det som nu sker runt om i arabvärlden är i första hand ett kraftfullt försök att upprätta en självständighet och värdighet. En både nationell och en arabisk värdighet. I sin kamp om att behålla makten i Libyen är det just det Khadaffi för fram. Inte helt utan framgång kanske. Den högljudda solidariteten från den västliga omvärlden - liksom löften om intervention- kan visa sig kontraproduktiv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar