Det råder en allmän föreställning om att de skandinaviska länderna har mycket gemensamt. Och att vi vet en hel del om varandras länder. Men jag tror att detta är fel.Hur många svenskar kan tex namnet på Finlands eller Danmarks statsminister?Att Norges heter Jens Stoltenberg är nog mer bekant. Han har varit med länge och han är socialdemokrat. Och är dessutom rätt stilig. Men att Mari Kiwiniemi är statsminister i Finland och centerpartist och att Lars Lökke Rasmussen har posten i Danmark och tillhör ett konservativt parti med det osannolika namnet Venstre, är nog inte så känt i Sverige.
Okunskapen om varandras länder i Skandinavien kan bero på många saker. En är att 96 procent av Finlands befolkning talar ett språk som är totalt obegripligt för alla icke finsktalande skandinaver. Danskan, som när det skrivs är nästan detsamma som norska, är för svenskar och finnar i det närmaste obegriplig i sin talade form. Dessutom: korrespondenter för media från Sverige i grannländerna blir allt färre.Och vice versa. Vi reser mycket till varandras länder. Men tillfälliga besök betyder som regel inte kunskap och förståelse. En hälsingborgare som varje år tar färjan över till Danmark fyrtio gånger vet inte att statsministern där heter Lars Lökke Rasmussen för det.
Och varför skulle man stå varandra närmare bara därför att man är grannland. Hur många människor har sina bättre vänner bland sina grannar i bostadshus eller i villaområden? Och hur mycket vet man om dom?
När jag var chef och programledare för TV 3´nystartade TV kanal, som sände från London, i slutet av 1980-talet sändes nyhetsprogrammet till Norge, Danmark och Sverige samtidigt. Jag läste den första nyheten på svenska och min co anchor Lise läste den andra på danska. Och norska reportrar gjorde reportagen. Detta var ägaren Jan Stenbecks " the nordic dream that came thru". Men brukar jag säga " vid varje givet tillfälle förstod en tredjedel av tittarna inget av vad som sas". Programmet lades också ned efter ett år.Och vad TV 3 är idag vet vi alla.
Utrikes- och säkerhetspolitiskt är och har de skandinaviska länderna varit så åtskiljda som det är möjligt. Under det kalla kriget förhindrades Finland genom påtvingade avtal med Sovjet att delta i nästan allt internationellt samarbete utom inom FN s ram. Norge var och är med i NATO men har en djup misstänksamhet mot EU och det kontinentala Europa. Norge blickar västerut. Mot England och Amerika.
Danmark är i Europa och trivs i Europa. Med i EU, med i NATO. Man dricker vin till lunch och ger ofta fan i rökförbudet. Och Sverige? Utanför och innanför på en och samma gång. Med i EU men utanför dess monetära union, utanför NATO men har soldater under NATO s befäl.Skepsis mot EU men ändå den ofrivillige medlemmen.
Och hur ofta säger man " I am Scandinavian " när man är ute och reser. Och om man säger det, vad betyder det?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar