Det är 29 grader varmt i Bordeaux. Gatorna är lika renspolade som i Paris. Myndigheterna kämpar med att hålla undan den vanmäktiga trafiken som terroriserar den vackra staden. Dag och natt. Det är lätt att hitta i Bordeaux. Den breda floden Garonne som delar stan mittitu är riktmärket. Till skillnad mot Tibern och Seine som snirklar sig genom och förvillar är Garonne bred och rak och brun.
Jag är på väg till den årliga presentationen av av de stora nya bordeauxvinerna.2010 har just släppts ut ur sina ekfat eller ståltankar. Det är en stor händelse med handelsmän och skribenter från hela världen. Inte minst från Kina och andra delar av Asien som blir allt större kunder av de allt dyrare vinerna. Och medan ekonomierna sackar i Europa och USA finns det allt mer pengar och förmögna därborta.
I varje distrikt är ett av slotten värd för de andra. I St Julien är det Branaire Ducru. I ett av slottets flyglar presenterar 30 slott sitt alldeles färska vin från 2010. Mestadels herrar mestadels med god färg i kinderna vandrar från bord till bord, får sig en skvätt hälld i Riedelglasen, snurrar, doftar, fyller munnen, rullar vinet och vänder sig sedan mot en av de stora ganska eleganta spottkopparna och sprutar ut. Så till nästa bord efter en kort anteckning i vinboken. Detta är seriösa saker. Man sväljer mycket lite vin. Efter dessa trettio viner kör man vidare till chateau Citran för att pröva 30 till. På en dag kan det bli över hundra slott. Det gäller att ha gommen och huvudet klara.
Precis som 2009 ser 2010 ut att bli ett kanonår i Bordeaux. Hösten var fin, druvorna blev fylliga och söta. Man plockade druvorna Merlot och Cabernet Sauvignon ända in i november på flera slott särskilt på den andra stranden av Garonne, den högra, där områdena St Emillion och Pomerol ligger. Dit åker jag i morgon.
Det här handlar om big business.De vinerna vi spottar kommer när de kommer ut på marknaden om några år att kosta mellan 400 och 5,000 kronor. De allra största Latour,Lafite,Mouton osv över 10.000 kr flaskan. De är inte med här nu. Skall man pröva dom får man göra upp om privatbesök.
Det är vi som nu går runt och spottar som till slut bestämmer slutpriset. Skribenter och handelsmän. Och allra mest den store skribentgurun Robert Parker i Maryland USA med sitt ganska geniala poängssytem. Den verkliga skickligheten är att från den rätt råa saft vi smakar idag kunna bedöma hur vinet kommer att bli om tio eller tjugo år. Det fordras träning och erfarenhet för detta. Och för mig är det bara tredje året jag är med. Dock känner vi alla att dessa viner från 2010 kommer att bli något sensationellt bra.Och därmed driva priserna ännu mer i höjden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar